Hoppa till innehåll

Grönare väte

De gröna grejerna från vindkraft till havs

På grund av de höga fullastningstimmarna är havsbaserad vind idealisk för vätgasproduktion.

Med grönt väte finns stora förhoppningar på CO2-fri industri och ekonomi. I områden inom energi- och tillverkningsindustrin, som stål eller kemikalier, som inte kan elektrifieras direkt, är väte avsett att på lång sikt ersätta fossila bränslen som olja, naturgas och kol. - Avkolning är det magiska ordet här. Detta betyder dock också CO2 tas ur systemet och projektet är i linje med målet om klimatneutralitet är det avgörande hur det energiska hoppet ska genereras.

Enligt den federala regeringens plan ska upp till fem gigawatt kraft från land- och havsvind användas för att generera grönt väte fram till 2030. Det är så hon ser det Nationell vätgasstrategi antagen sommaren 2020 framför. Hon utesluter inte användningen av så kallat blåväte. Den vätgasstrategi som antogs kort därefter av EU-kommissionen bygger även på medellång sikt uppgradera den befintliga vätgasproduktionen från naturgas och att injicera den avskiljda koldioxiden i underjordisk lagring (den så kallade "koldioxiduppsamling och -lagring" -metoden, eller CCS för kort). CCS är inte tillåtet i Tyskland på grund av brist på allmänhetens acceptans.

Vindenergin till sjöss erbjuder det bästa Omfattning att generera vätgas "grönt", säger BWO: s verkställande direktör, Stefan Thimm. Vi kommer framåtsnabbe tillsammans. 

Källa: Federal Ministry of Education and Research (BMBF), 2020

Hållbar vätgasekonomi: vinden blåser från havet

Vindkraft till havs har zförutom de höga Fulllastningstimmar är också relativt jämnas Matningsprofil, vilket är gynnsamt för elektrolysörens design och användning. Genom att konvertera överskott Energi i grönVäte och värme är möjligt förekommande Fluktuationer im Strömnätverk balans. Dessutom grönt väte erbjuder en fantastisk möjlighet medel Om den drivs på ett klimatvänligt sätt kan den till exempel användas som bränsle i luft och tunga godstrafik.

Byggarbetsplatserna för produktion av vätgas till havs

Just nu spelar kostnadsfrågan fortfarande en viktig roll. För att uppnå snabbast möjliga avkolning måste lika möjligheter skapas. Detta innebär att grönt väte måste göras billigare (med undantag för EEG-avgiften) och fossil väte måste göras dyrare (via ett Co2-pris). Så länge marknadsmiljön inte tillåter lönsamhet bör ekonomiskt stöd också övervägas. Dessutom utvidgas den riksomfattande vätgasrörsinfrastrukturen, vilket är akut nödvändigt. Förutom kostnaderna för produktion av grönt vätgas måste även kostnaderna för eftermontering i applikationsområdena beaktas. Dessutom får grönt väte inte ”kannibalisera” förnybar elproduktion. Det betyder att dessutom på den nationella expansionsvägen - 20 GW vindkraft till havs fram till 2030 - också Vätegenereringsprestanda måste planeras och EEG-expansionskorridorerna och anbudsvolymerna måste justeras.

Könsceller på öppet hav: pilotprojekt

Väteproduktion från havsbaserad vindkraft finns fortfarande endast på papper. För att steget ut i havet ska lyckas krävs testprojekt i stor skala. Det federala utbildningsministeriet ensamma tillhandahåller 700 miljoner euro. Bli finansierad tre huvudprojekt, som undersöker viktiga steg längs värdekedjan, från produktion av elektrolyserare i industriell skala, genom alstring av väte på öppet hav, till masstransport av energigas (via gamla gasledningar eller i högtrycksbehållare). Den federala regeringen ser Corona stimulanspaket för Etablering av produktionsanläggningar och stimulering av efterfrågan på vätgas imponerande sju miljarder euro. Med "Wums" litar politikerna också på den snabba utvecklingen av en väteekonomi. Därför testar stora företag offshore -produktionen av väte i sina egna projekt.

Aktuella projekt i korthet:

Målet med AquaVentus är att generera 10 gigawatt grönt väte från vindkraft till havs och transportera det till land 2035.

Klicka här för att gå till AquaVentus hemsida.

OYSTER planerar att bygga en elektrolysator som kan integreras i en havsbaserad vindkraftverk. Detta projekt är planerat att starta i år och finansieras av EU.

Klicka här för att gå till Oysters hemsida

PosHydon planerar världens första offshore-plattform med en elektrolysator.

Klicka här för PosHydons hemsida

Ingenjörsföretaget Tractebel med sin dotter Overdick planerar att installera en elektrolyser och en avsaltningsanläggning på en offshore-plattform som omvandlar el från närliggande vindkraftparker till väte. 

Klicka här för att gå till Tractebels hemsida

Orsted och BP planerar en elektrolysor på land i Emsland med el från Orsted vindkraftparker. Projektet är ett verkligt laboratorium som finansieras av BMWI.

Klicka här för att gå till Orsted-hemsidan

”WestCOAST100” -projektet runt Orsted i Schleswig-Holstein fokuserar på väteproduktion.

Klicka här för projektet "Westcoast100"

Danmark planerar en konstgjord energiö för Power2x.

Klicka här för Danmarks energiprojekt

BMBF: s H2Giga-projekt som en del av finansieringsinitiativet "Hydrogen Republic of Germany" för serieproduktion av elektrolysatorer. Den innehåller ett pilotsystem för en elektrolyser integrerad i en vindkraftverk till havs. TransHyDE: Utvecklar vätetransportteknik för omvandling av befintligt gasnät och nya gasledningar, högtrycksbehållare, flytande transport och transport av väte bunden i ammoniak.

Mer information om H2Giga-projektet

Nuvarande inlägg: